Debatt: Blanda inte ihop professionell coaching med motivationsindustrin
Det har nyligen publicerats en artikel i SvD om coachbranschen. Eftersom artikeln beskriver verksamheter som inte motsvarar professionell coaching enligt ICF försökte vi bidra med ett förtydligande. Vår replik publicerades inte av SvD, men finns nu att läsa på vår webb.
Som branschorganisation vill vi vara tydliga: professionell coaching är en reglerad samtalsmetod med etiska riktlinjer, tydliga gränsdragningar och ett partnerskap där klienten äger både process och mål. Det som beskrivs i artikeln är en annan typ av verksamhet – motivations- och kursindustrin – som inte följer ICF:s definition, etik eller standarder.
Vi välkomnar att coaching diskuteras – och vi tar gärna ansvar för att förklara vad professionell coaching faktiskt är.
För att stärka förståelsen för professionell och kvalitetssäkrad coaching har vi publicerat vårt klargörande här nedan:
Den senaste rapporteringen om “coachingmiljonärer” väcker starka reaktioner, inte minst hos oss som varje dag arbetar med professionell coaching. Få områden rymmer så mycket hopp, skepticism och kommersiellt brus som just coaching. Det är därför viktigt att säga det tydligt: det som skildras i artikeln är inte professionell coaching. Det är motivationsindustri, en helt annan verksamhet, med helt andra syften och metoder.
Professionell coaching är ett yrke byggt på lång utbildning, etik och en tydlig metodik. Det är ett samarbete där klienten själv äger sina mål, sina insikter och sina beslut. Coachens roll är att lyssna aktivt, ställa frågor och skapa utrymme för reflektion och ansvarstagande. Vi föreläser inte, instruerar inte och lovar inte resultat. Vi arbetar varken med terapi, rådgivning eller ”förvandling” via scenframträdanden.
I artikeln möter vi något helt annat: storskaliga event, hype, exklusiva paket, löften om snabb framgång och kursförsäljning som bygger på känsla, identifikation och gruppdynamik. Den världen kan upplevas både inspirerande och underhållande. Men den saknar de kvalitetsramar som krävs för att skydda klienten och upprätthålla professionella standarder. När kursledare blandar in barndomstrauman, hypnos, rådgivning och löften om ekonomisk framgång, rör de sig i områden där vi i Sverige normalt förväntar oss legitimation eller omfattande formell kompetens, inte bara titeln “coach”.
Det här är inte en smakfråga eller en diskussion om stil. Det handlar om ansvar och etik. International Coaching Federations (ICF:s) etiska riktlinjer är tydliga, vi ska vara sanningsenliga i hur vi beskriver vad coaching är och vilket värde det kan ge. Förbjuder uttryckligen att lova specifika resultat. Vi ska inte använda manipulerande säljmetoder och inte arbeta med psykisk ohälsa eller behandling av trauma. Coacher ska vara tydliga med vad coaching är, och inte är, och när vi ser tecken på att någon behöver behandling, ska vi hänvisa vidare till legitimerade yrkesutövare. Gränsdragningen är central både för klientens trygghet och för den professionella coachens trovärdighet.
I dag finns ingen möjlighet att bli legitimerad coach i Sverige. Det är ett långsiktigt mål för oss att coaching, som den utövas professionellt, ska kunna få en tydligare formell status. Tills dess är ICF:s certifieringar vårt sätt att ta ansvar för kvalitet. En ICF-certifierad coach har genomgått en omfattande coachutbildning, fått sin praktik granskad och sin coaching bedömd mot internationella kärnkompetenser. Utbildningarna vi går är ackrediterade av ICF. Varken ackrediteringen eller certifieringen är ”för livet”. En coach måste förnya sin certifiering vart tredje år. Då krävs dokumenterad vidareutbildning, etik, samt mentorcoaching som ger externa ögon på vår utvecklingspotential och vårt nästa steg som professionella. Det är så vi håller oss skarpa, ödmjuka och säkerställer fortsatt lärande som yrkeskår.
Det är också viktigt att förstå varför coaching växer globalt. Det handlar inte om en jakt på miljonbelopp eller personliga genombrott på scen. Tillväxten drivs av företag, myndigheter och organisationer som söker hållbar utveckling av ledarskap, kultur och prestation. De efterfrågar kvalificerade coacher som kan stödja chefer i komplexa beslut, frigöra kapacitet i team och bidra till ansvarstagande och psykologisk trygghet och fler mänskliga, hållbara arbetsplatser. Det är en praktik som pågår i tysta samtalsrum, i återkommande möten över tid, långt ifrån strålkastare och konfetti.
Problemet är inte att motivationsindustrin existerar. Den fyller sin funktion för dem som vill ha inspiration, show och starka upplevelser. Problemet uppstår när den får personifiera vad coaching är. När allt från terapi till scenunderhållning samlas under samma rubrik, förlorar både klienten och yrket sitt skydd. Det gör människor mer utsatta, ekonomiskt känslomässigt och ibland psykologiskt, och det driver på en växande cynism: ”coacher” som säljer drömmar, och klienter som blir besvikna.
Därför behöver vi mer begreppsdisciplin i offentligheten. Coaching är inte en tom titel vem som helst kan fylla med eget innehåll. Professionell coaching är en yrkespraktik, ett hantverk, med internationella standarder, etiska riktlinjer, granskningsprocess för etiska överträdelser och tydliga krav på utbildning, certifiering och fortlöpande professionell utveckling. Styrkan i coaching ligger just i att det inte är ett snabbt svar eller en färdig metod, utan ett partnerskap där människans egna tankar, drivkrafter och förmågor sätts i centrum.
Vi välkomnar granskning av branschen. Det behövs, särskilt i en oreglerad marknad där vem som helst kan kalla sig coach. Men vi behöver skilja på det som är professionell coaching och det som är motivationsindustri. De fyller olika funktioner, bygger på olika kompetenser och har olika etiska förutsättningar. Båda kan ha värde, men de ska inte blandas ihop. När vi drar den gränsen tydligt skapar vi bättre förutsättningar både för konsumenter och professionella utövare.
Professionell coaching handlar inte om drömmar som säljs. Den handlar om ansvar, reflektion och verklig utveckling över tid. Just därför förtjänar den att representeras korrekt, av oss som är beredda att låta vårt arbete granskas, vår etik prövas och vår kompetens utvecklas genom hela yrkeslivet.
Anna Sanderoth Vilkas,
Master Certifierad Coach, MCC & Styrelseordförande
International Coaching Federation Sweden Charter Chapter
Faktaruta:
- International Coaching Federation (ICF) är världens ledande organisation för professionella coacher. Vi samlar coacher som delar en gemensam grund – en ackrediterad utbildning, en tydlig etisk kompass och en stark drivkraft att utvecklas i sitt yrke. Globalt är vi 59 800 medlemmar.
- ICF definierar coaching som ett partnerskap med klienter i en tankeväckande och kreativ process, som inspirerar dem att maximera sin personliga och professionella potential.
Artikeln i SvD finns att läsa här: (Oftast betalvägg) https://www.svd.se/a/8qbbpx/miljonpoddens-jonathan-ljungqvist-alla-borde-ha-en-egen-coach
